SAGT OM KRUT:
"Nummer 125 - Blommor och bin används i en av våra kurser. Här finns flera artiklar med en kritisk blick som vi har svårt att hitta någon annanstans."
Linnéuniversitetet Växjö Kalmar

KRUT är den enda helt oberoende tidskriften som kritiskt granskar och analyserar den svenska skolan. Vi utkommer enbart på papper och med 4 nr per år. I varje nummer tar vi upp ett aktuellt tema och utanför temat presenterar vi en aktuell avhandling. I varje nummer finns också tips om litteratur inom vårt intresseområde samt ett block med notiser.

Lättast får du tag på KRUT genom att beställa de nummer du vill ha via Nätverkstans Ekonomitjänst.
Mejla dem [ekonomitjanst@natverkstan.net] här >>>

En lista över våra tidigare nummer hittar du här >>>

Nya priser
När nr 1-2/2010 kommer ut i maj höjer vi priserna.
Enstaka gamla nummer kostar då 70 kr. Dubbelnr 90 kr.
Prenumerationspriser 220 för enskild, 260 för företg och institution.
För beställning av tidigare nummer är priset 60 resp 80 kr.

_______________________________________________

Vårt senaste nummer:

137-138 Klass – Delad skola
Läs om detta nummer i LO-Tidningen

Redaktionellt
Under större delen av efterkrigstiden har det varit politisk konsensus om att alla elever ska få lika chanser att utveckla sina färdigheter i skolan. Alla makthavare insåg att det var bra för samhällsutvecklingen. Samtidigt försvann successivt klassbegreppet ur den skolpolitiska debatten.

Under senare år har vi fått uppleva en allmän nedmontering av skolsystemet. Som vanligt sker förändringarna under pompös frihetsflagg. Under parollen ”Alla vill inte bli akademiker” ska eleverna tidigt delas upp i en utbildning mot teoretiska studier, medan en annan grupp ska slussas in mot praktisk utbildning. Valet kommer naturligtvis i de flesta fall att göras per automatik och när den sorteringen väl är gjord är fortsättningen utan återvändo.

En skola som ger alla möjligheter att utveckla sina talanger har aldrig funnits men det har gjorts försök att skapa en jämlik skola. Nu när klyftorna mellan olika grupper i samhället växer har det blivit viktigt att åter tala om klassdelning i utbildningssystemet. I detta nummer av Krut försöker vi analysera olika aspekter av utbildningen där klassbegreppet har betydelse.

Jämfört med tidigare klassdelad skola har två angränsande begrepp vuxit i betydelse: genus och etnicitet. De försöker vi delvis föra in i resonemangen men vi är samtidigt medvetna om att dessa begrepp skulle behöva större utrymme än de har i detta nummer.

Vi gör en historisk återblick på den förda utbildningspolitiken, med fokus på huvudstråken teoretisk och praktisk utbildning. Vi frågar oss hur en utbildning mot mer praktiska inslag skulle kunna se ut, eller alternativt hur begåvningsreserven kan tas tillvara. Lite perspektiv på den svenska politiken får man genom att försöka jämföra med andra länder. Här blickar vi mot Japan.

Klassklyftorna har alltid funnits inom skolan, men att låtsas att de inte finns är att bädda för framtida konflikter. Så kanske är Bengt Göranssons förslag om en ny skolkommission en bra början?

/Redaktionen

_______________________________________________